Nytt kapitel
Kategori: Allmänt
Jag har ju som alla runt om mig vet VÄLDIGT svårt för förändringar och finns det något jag har ännu svårare för är det när något inte blir som jag tänkt. Kontrollbehov ja det skulle det kunna vara men det handlar nog mest om mina känslor, jag har så fruktansvärt svårt att acceptera oväntade svägningar med mina känslor. Så för att mitt leende ska få vara verkligt ett tag och inte suddas ut börjar jag om. Om man kan börja om, jag försöker i alle fall ta bort allt det negativa och hantera det jobbiga med en nypa salt. Vara närvarande i stunden och uppskatta det som finns, men det kan jag tala om är svårt.
I måndags pratade jag och min vän i telefonen och drog slutsatsen att rullgardinen drogs ner. Semestern va slut alla förhållanden man haft och velat ha va slut, det av mörkt och kallt. Precis som att någon dragit ner en rullgardin och så kom hösten med följd av en lång vinter. Utan planer om vart man ska eller hur man ska ta sig dit, ett år till i samma visa.
Ibland frågar jag min själv är det här allt? du har förlorat det du trodde va din framtid och nu sitter du här och väntar på att något ska ske. att någon ska få dig att vakna och ta tag i livet, men vad gör jag själv. Jag skyller alltid på att jag inte har råd eller att jag inte hinner.
Och till viss del är det nog sant, man jobbar hela dagarna sedan ska man träna, hinna äta och ta tag i allt hemma. Tiden för vänner finns knappt, allt går bara som i något hjulspår.
Jag frågade en man jag träffade i sommras vad han tyckte om att göra på fritiden, utan att ens tänka mig för skulle jag behöva svara på den frågan själv.
Nästan alla mina intressen va i någon form med mitt ex, vad hade jag kvar jo allt de men nu mera blir dom inte av. Så vad tycker jag om? fruktansvärt mycket som aldrig blir av, kul tjej!
så om ni nu ska läsa om vad jag har att säga, ska jag försöka hitta något att säga. Jag ska försöka att inte göra detta till en klagomur. Och jag kommer försöka att stava rätt men det kan bli svårt det också. Men jag har ju ett nytt kapitel och ni får acceptera mig precis som jag är! Och jag kan lova att jag har brister så det skriker om det och jag kan lova att jag gör mina misstag men jag ska försöka lära mig av dom.
